A field of Kounouz Barley (Udo Rudiger)

Drought tolerant barley variety: 'Kounouz' (ຕູນິເຊຍ)

ຄຳອະທິບາຍ

The introduction of 'Kounouz,' a drought-tolerant barley variety, has significantly enhanced farm income and reduced production risks for small-scale farmers in Tunisia.

Tunisia has a semi-arid climate with annual precipitation ranging between 200 and 450 millimetres. Many people are dependent on the agricultural sector. Typically, barley is cultivated and used for fodder or sale. Barley production is increasingly in danger of failure because of droughts worsened by climate change. Therefore, a new and drought tolerant barley variety was sought. NARS developed such seed by using germplasm that was made available by the International Center of Agricultural Research in Dry Areas (ICARDA).
As adoption of technologies is often the most difficult part of the innovation process, special care was put into this. It was found that combining different extension methods ranging from technical training to information through SMS led to the highest adoption. And solely focusing on the technical training was the most cost-effective approach. The targeted beneficiaries were small-scale farmers in central Tunisia. Their farm enterprises consist predominantly of small ruminant and cereal production. On average their farm size is 5 hectares and their flocks comprise 20 to 40 sheep and/or goats.
The benefits of the new, drought tolerant variety 'Kounouz' encompass enhanced farm income through reduced production risks and increased yields because Kounouz is better adapted to the semi-arid conditions. It makes more efficient use of water, therefore, Kounouz can produce grain with 300 millimetres of rainfall, whereas the alternative varieties (e.g., Rihane) need at least 350. Under favourable conditions (around 400 millimetres) Kounouz has higher yields than currently available varieties. Kounouz reaches 3 tonnes per hectare of grain, and 4.5 tonnes of straw.

The adoption of this variety has already made significant strides. By 2019, approximately 617 tonnes of certified seeds were available. This accomplishment was the result of successful collaboration between a large-scale cooperative, COSEM, and a private seed company, TUNIFERT. Presently, two more cooperatives, namely SOSEM and CCSPS, have also become actively involved.
It is worth noting that a mere 5% of the Kounouz seeds are estimated to be sourced from certified suppliers, with the majority being multiplied on individual farms. Consequently, it is estimated that the cultivation of Kounouz now spans over 20,000 hectares.
To further facilitate widespread adoption, the establishment of demonstration plots within target regions is imperative. This approach allows farmers, seed companies, and cooperatives to witness production first-hand and become persuaded of its benefits. However, the provision of adequate technical support and comprehensive coaching to farmers is indispensable.
The recommended cultivation practices for Kounouz are typically outlined as follows:
Field preparation, involving ploughing, is initiated at the onset of the rainy season, which generally occurs between September and October. Sowing activities take place in the months of November to December. In order to effectively manage weed growth, herbicide applications are undertaken from December to January. The quantity of herbicide utilized is contingent upon various factors, including climatic conditions, precipitation levels, and the preceding crop type. Notably, cultivating cereal crops after another cereal crop tends to result in a higher weed population compared to the cultivation of legume-cereal rotations. Depending on the geographical location of the farm, the application of mineral fertilizer is scheduled for the months of January to February in North-Western Tunisia. This timeline ensures that the fertilizer is strategically administered to optimize crop growth and yield.
We would like to thank BMZ/ GIZ who supported this innovation through their contributions to the “Mind the Gap” project as well as Tunisian NARES (INRAT, AVFA, OEP, CRDA) for co-implementing project activities

ສະຖານທີ່

ສະຖານທີ່: ຕູນິເຊຍ

ຈໍານວນ ພື້ນທີ່ ທີ່ໃຊ້ ເຕັກໂນໂລຢີ ທີ່ໄດ້ວິເຄາະ: 10-100 ພຶ້ນທີ່

ການຄັດເລືອກພື້ນທີ່ ທີ່ອີງໃສ່ຂໍ້ມູນທາງພູມີສາດ
  • 9.82352, 35.11099

ການແຜ່ກະຈາຍຂອງເຕັກໂນໂລຢີ: ແຜ່ຂະຫຍາຍຢ່າງໄວວາໃນພື້ນທີ່ (approx. 0.1-1 ກມ 2)

ຢູ່ໃນເຂດປ່າສະຫງວນທີ່ບໍ?: ບໍ່ແມ່ນ

ວັນທີຂອງການປະຕິບັດ: 2021

ປະເພດຂອງການນໍາສະເໜີ
Women inspecting the Kounouz barley (Udo Rudiger)
A farmer in his field of Kounouz barley, proudly showing the progress (Udo Rudiger)

ການໄຈ້ແຍກເຕັກໂນໂລຢີ

ຈຸດປະສົງຕົ້ນຕໍ
  • ປັບປຸງ ການຜະລິດ
  • ຫຼຸດຜ່ອນ, ປ້ອງກັນ, ຟື້ນຟູ ການເຊື່ອມໂຊມຂອງດິນ
  • ການອະນຸລັກ ລະບົບນິເວດ
  • ປົກປັກຮັກສານໍ້າ / ນໍ້າພື້ນທີ່ - ປະສົມປະສານກັບ ເຕັກໂນໂລຢີອື່ນໆ
  • ປົກປັກຮັກສາ / ການປັບປຸງຊີວະນາໆພັນ
  • ຫຼຸດຜ່ອນຄວາມສ່ຽງ ທາງໄພພິບັດທໍາມະຊາດ
  • ປັບຕົວຕໍ່ກັບການປ່ຽນແປງດິນຟ້າອາກາດ / ທີ່ຮ້າຍແຮງ ແລະ ຜົນກະທົບ
  • ຫຼຸດຜ່ອນຜົນກະທົບ ຈາກການປ່ຽນແປງດິນຟ້າອາກາດ
  • ສ້າງຜົນກະທົບ ທາງເສດຖະກິດ ທີ່ເປັນປະໂຫຍດ
  • ສ້າງຜົນກະທົບ ທີ່ເປັນທາງບວກ ໃຫ້ແກ່ສັງຄົມ
ການນໍາໃຊ້ດິນ
ການນຳໃຊ້ທີ່ດິນ ປະສົມພາຍໃນພື້ນທີ່ດຽວກັນ: ບໍ່ແມ່ນ

  • ດິນທີ່ປູກພືດ
    • ການປູກພືດປະຈໍາປີ: ທັນຍາພືດ-ເຂົ້າບາເລ້
  • ທົ່ງຫຍ້າລ້ຽງສັດ
    • ການລ້ຽງສັດແບບເຄີ່ງປ່ອຍ
    ປະເພດສັດ: ແບ້, ແກະ
ການສະໜອງນໍ້າ
  • ນໍ້າຝົນ
  • ປະສົມປະສານ ກັນລະຫວ່າງ ນໍ້າຝົນ ແລະ ນໍ້າຊົນລະປະທານ
  • ນໍາໃຊ້ ນໍ້າຊົນລະປະທານ ພຽງຢ່າງດຽວ

ຈຸດປະສົງທີ່ກ່ຽວຂ້ອງກັບການເຊື່ອມໂຊມຂອງດິນ
  • ປ້ອງກັນການເຊື່ອມໂຊມຂອງດິນ
  • ຫຼຸດຜ່ອນການເຊື່ອມໂຊມຂອງດິນ
  • ການຟື້ນຟູ / ຟື້ນຟູດິນທີ່ຊຸດໂຊມ
  • ປັບຕົວຕໍ່ການເຊື່ອມໂຊມຂອງດິນ
  • ບໍ່ສາມາດໃຊ້ໄດ້
ການເຊື່ອມໂຊມ ທີ່ຕ້ອງໄດ້ເອົາໃຈໃສ່
  • ການເຊື່ອມໂຊມ ທາງຊີວະພາບ - Bq: ປະລິມານ / ອິນຊີວັດຖຸຫຼຸດລົງ
ກຸ່ມການຄຸ້ມຄອງທີ່ດິນແບບຍືນຍົງ
  • ການປັບປຸງແນວພັນພືດ / ແນວພັນສັດ
ມາດຕະການ ການຄຸ້ມຄອງທີ່ດິນແບບຍືນຍົງ
  • ມາດຕະການ ທາງການກະສິກໍາ - A5: ການຈັດການ ແລະ ການປັບປຸງແກ່ນເມັດພັນ ແລະ ແນວພັນ

​ເທັກ​ນິກ​ການ​ແຕ້ມ​ຮ​ູບ

​ຂໍ​ກຳ​ນົດ​ທາງ​ເທັກ​ນິກ

ການຈັດຕັ້ງ ແລະ ບໍາລຸງຮັກສາ: ກິດຈະກໍາ, ວັດຖຸດິບ ແລະ ຄ່າໃຊ້ຈ່າຍ

ການ​ຄຳ​ນວນ​ ປັດ​ໃຈ​ການ​ຜະ​ລິດ ແລະ ຄ່າ​ໃຊ້​ຈ່າຍ
  • ຄິດໄລ່ຄ່າໃຊ້ຈ່າຍ: ຕໍ່ພື້ນທີ່ ທີ່ໄດ້ຈັດຕັ້ງປະຕິບັດ ເຕັກໂນໂລຢີ (ຂະໜາດ ແລະ ຫົວໜ່ວຍ ຂອງພື້ນທີ່:1 hectare)
  • ສະກຸນເງິນທີ່ໃຊ້ສໍາລັບການຄິດໄລ່ຄ່າໃຊ້ຈ່າຍ: Tunisian Dinar
  • ອັດຕາແລກປ່ຽນ (ເປັນເງີນ ໂດລາ): 1 USD = 3.0 Tunisian Dinar
  • ຄ່າແຮງງານສະເລ່ຍ ຂອງການຈ້າງແຮງງານຕໍ່ມື້: 25
ປັດໄຈທີ່ສໍາຄັນສຸດທີ່​ສົ່ງຜົນກະທົບຕໍ່ຄ່າໃຊ້ຈ່າຍ
n.a.
ກິດຈະກໍາການສ້າງຕັ້ງ
n.a.
ກິດຈະກໍາບໍາລຸງຮັກສາ
  1. Field preparation (ໄລຍະເວລາ / ຄວາມຖີ່: September - October)
  2. Seeding (ໄລຍະເວລາ / ຄວາມຖີ່: November - December)
  3. Herbicide application (ໄລຍະເວລາ / ຄວາມຖີ່: December- January)
  4. Fertilizer application (ໄລຍະເວລາ / ຄວາມຖີ່: January - February)
  5. Harvesting and straw processing (ໄລຍະເວລາ / ຄວາມຖີ່: May - June)
ປັດໄຈນໍາເຂົ້າໃນການບໍາລຸງຮັກສາ ແລະ ຄ່າໃຊ້ຈ່າຍ (per 1 hectare)
ລະບຸ ປັດໃຈ ນໍາເຂົ້າ ໃນການຜະລີດ ຫົວໜ່ວຍ ປະລິມານ ຕົ້ນທຶນ ຕໍ່ຫົວໜ່ວຍ (Tunisian Dinar) ຕົ້ນທຶນທັງໝົດ ຂອງປັດໃຈຂາເຂົ້າ ໃນການຜະລິດ (Tunisian Dinar) % ຂອງຕົ້ນທຶນທັງໝົດ ທີ່ຜູ້ນໍາໃຊ້ທີ່ດິນ ໃຊ້ຈ່າຍເອງ
ແຮງງານ
Field preparation Person-hour 6.0 25.0 150.0
Sowing Person-hour 1.0 25.0 25.0
Fertilizer application Person-hour 0.5 25.0 12.5
Weeding Person-hour 0.5 25.0 12.5
ອຸປະກອນ
Plow Machine-hour 8.5 25.0 212.5
Seeder Machine-hour 0.5 12.0 6.0
Spreader Machine-hour 0.5 12.0 6.0
Combine Machine-hour 1.0 80.0 80.0
Pressor (for straw processing) Machine-hour 1.0 100.0 100.0
Sprayer Machine-hour 2.0 12.0 24.0
ວັດສະດຸໃນການປູກ
Seed Kilograms 100.0 0.78 78.0
ຝຸ່ນ ແລະ ຢາຊີວະພາບ
DPA Kilogram 100.0 0.67 67.0
Ammonite Liter 100.0 0.54 54.0
Zoom (Herbicide) Liter 100.0 0.25 25.0
Axial (Herbicide) Liter 1.0 110.0 110.0
ອື່ນໆ
Herbicide application (labour) Person-hour 0.5 25.0 12.5
Harvesting (labour) Person-hour 1.0 80.0 80.0
ຕົ້ນທຶນທັງໝົດ ທີ່ໃຊ້ໃນການບໍາລຸງຮັກສາ ເຕັກໂນໂລຢີ 1'055.0
ຄ່າໃຊ້ຈ່າຍທັງໝົດ ສຳລັບການບົວລະບັດຮກສາເຕັກໂນໂລຢີ ເປັນສະກຸນເງີນໂດລາ 351.67

ສະພາບແວດລ້ອມທໍາມະຊາດ

ສະເລ່ຍປະລິມານນໍ້າຝົນປະຈໍາປີ
  • < 250 ມີລິແມັດ
  • 251-500 ມີລິແມັດ
  • 501-750 ມີລິແມັດ
  • 751-1,000 ມີລິແມັດ
  • 1,001-1,500 ມີລິແມັດ
  • 1,501-2,000 ມີລິແມັດ
  • 2,001-3,000 ມີລິແມັດ
  • 3,001-4,000 ມີລິແມັດ
  • > 4,000 ມີລິແມັດ
ເຂດກະສິກໍາ-ສະພາບອາກາດ
  • ຄວາມຊຸ່ມ
  • ເຄີ່ງຄວາມຊຸ່ມ
  • ເຄິ່ງແຫ້ງແລ້ງ
  • ແຫ້ງແລ້ງ
ຂໍ້ມູນຈໍາເພາະກ່ຽວກັບສະພາບອາກາດ
n.a.
​ຄວາມຄ້ອຍ​ຊັນ
  • ພື້ນທີ່ຮາບພຽງ (0-2%)
  • ອ່ອນ (3-5 %)
  • ປານກາງ (6-10 %)
  • ມ້ວນ (11-15 %)
  • ເນີນ(16-30%)
  • ໍຊັນ (31-60%)
  • ຊັນຫຼາຍ (>60%)
ຮູບແບບຂອງດິນ
  • ພູພຽງ / ທົ່ງພຽງ
  • ສັນພູ
  • ເປີ້ນພູ
  • ເນີນພູ
  • ຕີນພູ
  • ຮ່ອມພູ
ລະດັບຄວາມສູງ
  • 0-100 ແມັດ a.s.l.
  • 101-500 ແມັດ a.s.l.
  • 501-1,000 ແມັດ a.s.l.
  • 1,001-1,500 ແມັດ a.s.l.
  • 1,501-2,000 ແມັດ a.s.l.
  • 2,001-2,500 ແມັດ a.s.l.
  • 2,501-3,000 ແມັດ a.s.l.
  • 3,001-4,000 ແມັດ a.s.l.
  • > 4,000 ແມັດ a.s.l.
ເຕັກໂນໂລຢີໄດ້ຖືກນໍາໃຊ້ໃນ
  • ລັກສະນະສວດ
  • ລັກສະນະກີ່ວ
  • ບໍ່ກ່ຽວຂ້ອງ
ຄວາມເລິກຂອງດິນ
  • ຕື້ນຫຼາຍ (0-20 ຊັງຕີແມັດ)
  • ຕື້ນ (21-50 ຊຕມ)
  • ເລີກປານກາງ (51-80 ຊຕມ)
  • ເລິກ (81-120 ຊມ)
  • ເລິກຫຼາຍ (> 120 cm)
ໂຄງສ້າງຂອງດິນ (ເທີງໜ້າດິນ)
  • ຫຍາບ / ເບົາ (ດິນຊາຍ)
  • ປານກາງ (ດິນໜຽວ, ດິນໂຄນ)
  • ບາງລະອຽດ / ໜັກ (ໜຽວ)
ໂຄງສ້າງຂອງດິນ (ເລິກລົງ 20 ຊັງຕີແມັດ)
  • ຫຍາບ / ເບົາ (ດິນຊາຍ)
  • ປານກາງ (ດິນໜຽວ, ດິນໂຄນ)
  • ບາງລະອຽດ / ໜັກ (ໜຽວ)
ທາດອິນຊີຢູ່ເທິງໜ້າດິນ
  • ສູງ (> 3 %)
  • ປານກາງ (1-3 %)
  • ຕໍາ່ (<1 %)
​ນ້ຳ​ໃຕ້​ດິນ
  • ເທິງຊັ້ນໜ້າດິນ
  • < 5 ແມັດ
  • 5-50 ແມັດ
  • > 50 ແມັດ
ມີນໍ້າໜ້າດິນ
  • ເກີນ
  • ດີ
  • ປານກາງ
  • ທຸກຍາກ / ບໍ່ມີ
ຄຸນນະພາບນໍ້າ (ການຮັກສາ)
  • ມີນໍ້າດື່ມ
  • ບໍ່ມີນໍ້າດື່ມ (ຮຽກຮ້ອງໃຫ້ມີການບຳບັດນ້ຳ)
  • ນຳໃຊ້ເຂົ້າໃນການຜະລິດກະສິກໍາພຽງຢ່າງດຽງ (ຊົນລະປະທານ)
  • ຜິດປົກກະຕິ
ຄຸນນະພາບນ້ຳ ໝາຍເຖີງ: ນ້ຳໃຕ້ດິນ
ດິນ​ເຄັມ​ເປັນ​ບັນ​ຫາ​ບໍ່?
  • ແມ່ນ
  • ບໍ່ແມ່ນ

ການເກີດນໍ້າຖ້ວມ
  • ແມ່ນ
  • ບໍ່ແມ່ນ
ຄວາມຫຼາກຫຼາຍຂອງຊະນິດ
  • ສູງ
  • ປານກາງ
  • ຕໍ່າ
ຄວາມຫຼາກຫຼາຍຂອງສິ່ງທີ່ມີຊີວິດ
  • ສູງ
  • ປານກາງ
  • ຕໍ່າ

ຄຸນລັກສະນະຂອງຜູ້ນຳໃຊ້ທີ່ດິນການນໍາໃຊ້ເຕັກໂນໂລຢີ

ການວາງແນວທາງຕະຫຼາດ
  • ກຸ້ມຕົນເອງ (ພໍພຽງ)
  • ປະສົມປົນເປ( ກຸ້ມຕົນເອງ/ເປັນສິນຄ້າ)
  • ການຄ້າ / ຕະຫຼາດ
ລາຍຮັບທີ່ໄດ້ມາຈາກກິດຈະກໍາອື່ນໆ ທີ່ບໍ່ແມ່ນການຜະລິດກະສິກໍາ
  • ໜ້ອຍກ່ວາ 10 % ຂອງລາຍຮັບທັງໝົດ
  • 10-50 % ຂອງລາຍຮັບທັງໝົດ
  • > 50 % ຂອງລາຍຮັບທັງໝົດ
ລະດັບຄວາມຮັ່ງມີ
  • ທຸກ​ຍາກ​ຫຼາຍ
  • ທຸກຍາກ
  • ສະເລ່ຍ
  • ຮັ່ງມີ
  • ຮັ່ງມີຫຼາຍ
ລະດັບຂອງການຫັນເປັນກົນຈັກ
  • ການໃຊ້ແຮງງານຄົນ
  • ສັດລາກແກ່
  • ເຄື່ອງກົນຈັກ
ຢູ່​ປະ​ຈຳ ຫຼື ເລ​ລ້ອນ
  • ບໍ່ເຄື່ອນໄຫວ
  • ແບບເຄີ່ງຂັງ-ເຄີ່ງປ່ອຍ
  • ແບບປ່ອຍຕາມທຳມະຊາດ
ບຸກຄົນ ຫຼື ກຸ່ມ
  • ບຸກຄົນ / ຄົວເຮືອນ
  • ກຸ່ມ / ຊຸມຊົນ
  • ການຮ່ວມມື
  • ການຈ້າງງານ (ບໍລິສັດ, ອົງການ ລັດຖະບານ)
ເພດ
  • ຜູ້ຍິງ
  • ຜູ້ຊາຍ
ອາ​ຍຸ
  • ເດັກນ້ອຍ
  • ຊາວໜຸ່ມ
  • ໄວ​ກາງ​ຄົນ
  • ຜູ້ສູງອາຍຸ
ເຂດພື້ນທີ່ການນໍາໃຊ້ຕໍ່ຄົວເຮືອນ
  • <0.5 ເຮັກຕາ
  • 0.5-1 ເຮັກຕາ
  • 1-2 ເຮັກຕາ
  • 2-5 ເຮັກຕາ
  • 5-15 ເຮັກຕາ
  • 15-50 ເຮັກຕາ
  • 50-100 ເຮັກຕາ
  • 100-500 ເຮັກຕາ
  • 500-1,000 ເຮັກຕາ
  • 1,000-10,000 ເຮັກຕາ
  • > 10,000 ເຮັກຕາ
ຂະໜາດ
  • ຂະໜາດນ້ອຍ
  • ຂະໜາດກາງ
  • ຂະໜາດໃຫຍ່
ເຈົ້າຂອງທີ່ດິນ
  • ລັດ
  • ບໍລິສັດ
  • ຊຸມຊົນ / ບ້ານ
  • ກຸ່ມ
  • ບຸກຄົນ, ບໍ່ມີຕໍາແໜ່ງ
  • ບຸກຄົນ, ທີ່ມີຕໍາແໜ່ງ
ສິດທິການນໍາໃຊ້ທີ່ດິນ
  • ເປີດກວ້າງ (ບໍ່ມີການຈັດຕັ້ງ)
  • ຊຸມຊົນ (ທີ່ມີການຈັດຕັ້ງ)
  • ເຊົ່າ
  • ບຸກຄົນ
ສິດທິການນໍາໃຊ້ນໍ້າ
  • ເປີດກວ້າງ (ບໍ່ມີການຈັດຕັ້ງ)
  • ຊຸມຊົນ (ທີ່ມີການຈັດຕັ້ງ)
  • ເຊົ່າ
  • ບຸກຄົນ
ການເຂົ້າເຖິງການບໍລິການ ແລະ ພື້ນຖານໂຄງລ່າງ
ສຸຂະພາບ

ທຸກຍາກ
x
ດີ
ການສຶກສາ

ທຸກຍາກ
x
ດີ
ການຊ່ວຍເຫຼືອ ດ້ານວິຊາການ

ທຸກຍາກ
x
ດີ
ການຈ້າງງານ (ຕົວຢ່າງ, ການເຮັດກິດຈະກໍາອື່ນ ທີ່ບໍ່ແມ່ນ ການຜະລິດກະສິກໍາ)

ທຸກຍາກ
x
ດີ
ຕະຫຼາດ

ທຸກຍາກ
x
ດີ
ພະລັງງານ

ທຸກຍາກ
x
ດີ
ຖະໜົນຫົນທາງ ແລະ ການຂົນສົ່ງ

ທຸກຍາກ
x
ດີ
ການດື່ມນໍ້າ ແລະ ສຸຂາພິບານ

ທຸກຍາກ
x
ດີ
ການ​ບໍ​ລິ​ການ​ ທາງ​ດ້ານ​ການ​ເງິນ

ທຸກຍາກ
x
ດີ

ຜົນກະທົບ

ຜົນກະທົບທາງສັງຄົມ ແລະ ເສດຖະກິດ
ຜົນຜະລິດ
ຫຼຸດລົງ
x
ເພີ່ມຂຶ້ນ

ຄວາມສ່ຽງ ຕໍ່ຜົນຜະລິດ
ເພີ່ມຂຶ້ນ
x
ຫຼຸດລົງ

ລາຍຮັບ ຈາກການຜະລີດ
ຫຼຸດລົງ
x
ເພີ່ມຂຶ້ນ

ຜົນກະທົບທາງສັງຄົມ ວັດທະນະທໍາ
ຜົນກະທົບຕໍ່ລະບົບນິເວດ
ຜົນກະທົບນອກ​ສະ​ຖານ​ທີ່

ການວິເຄາະຕົ້ນທຶນ ແລະ ຜົນປະໂຫຍດ

ຜົນປະໂຫຍດເມື່ອທຽບກັບຄ່າໃຊ້ຈ່າຍໃນການສ້າງຕັ້ງ
ຜົນຕອບແທນ ໃນໄລຍະສັ້ນ
ຜົນກະທົບທາງລົບຫຼາຍ
x
ຜົນກະທົບທາງບວກຫຼາຍ

ຜົນຕອບແທນ ໃນໄລຍະຍາວ
ຜົນກະທົບທາງລົບຫຼາຍ
x
ຜົນກະທົບທາງບວກຫຼາຍ

ຜົນປະໂຫຍດເມື່ອທຽບກັບຄ່າໃຊ້ຈ່າຍບໍາລຸງຮັກສາ
ຜົນຕອບແທນ ໃນໄລຍະສັ້ນ
ຜົນກະທົບທາງລົບຫຼາຍ
x
ຜົນກະທົບທາງບວກຫຼາຍ

ຜົນຕອບແທນ ໃນໄລຍະຍາວ
ຜົນກະທົບທາງລົບຫຼາຍ
x
ຜົນກະທົບທາງບວກຫຼາຍ

ການປ່ຽນແປງສະພາບດິນຟ້າອາກາດ

ການປ່ຽນແປງດິນຟ້າອາກາດ ເທື່ອລະກ້າວ
ປະລິມານນໍ້າຝົນຕາມລະດູການ ຫຼຸດລົງ

ບໍ່ດີຈັກຢ່າງ
x
ດີຫຼາຍ
ລະດູການ: ຄວາມຊຸ່ມ / ລະດູຝົນ
ອາກາດ ທີ່ກ່ຽວພັນກັບຄວາມຮຸນແຮງ (ໄພພິບັດທາງທໍາມະຊາດ)
ແຫ້ງແລ້ງ

ບໍ່ດີຈັກຢ່າງ
x
ດີຫຼາຍ

ການຍອມຮັບ ແລະ ການປັບຕົວ

ອັດຕາສ່ວນຂອງຜູ້ຊົມໃຊ້ທີ່ດິນໃນເຂດພື້ນທີ່ທີ່ໄດ້ຮັບຮອງເອົາເຕັກໂນໂລຢີ
  • ກໍລະນີດຽວ / ການທົດລອງ
  • 1-10%
  • 11-50%
  • > 50%
ທັງໝົດນັ້ນ ມີໃຜແດ່ທີ່ສາມາດປັບຕົວຕໍ່ເຕັກໂນໂລຢີ,​ ມີຈັກຄົນທີ່ໄດ້ຮັບການກະຕຸກຊຸກຍູ້ ແລະ ອຸປະກອນ?
  • 0-10%
  • 11-50%
  • 51-90%
  • 91-100%
ໄດ້ມີການດັດແປງເຕັກໂນໂລຢີ ເພື່ອປັບໃຫ້ເຂົ້າກັບເງື່ອນໄຂການປ່ຽນແປງບໍ່?
  • ແມ່ນ
  • ບໍ່ແມ່ນ
ໄດ້ປ່ຽນແປງເງື່ອນໄຂຫຍັງແດ່?
  • ການປ່ຽນແປງດິນຟ້າອາກາດ / ຮ້າຍແຮງ
  • ຕະຫຼາດມີການປ່ຽນແປງ
  • ມີແຮງງານ (ຕົວຢ່າງ, ເນື່ອງຈາກການເຄື່ອນຍ້າຍແຮງງານ)

ບົດສະຫຼຸບ ແລະ ບົດຮຽນທີ່ໄດ້ຮັບ

ຄວາມເຂັ້ມແຂງ: ທັດສະນະມູມມອງ ຂອງຜູ້ນໍາໃຊ້ທີ່ດິນ
  • Increased farm income
  • Improved yields
  • Drought tolerance
ຄວາມເຂັ້ມແຂງ: ທັດສະນະມຸມມອງ ຂອງຜູ້ປ້ອນຂໍ້ມູນເອງ
  • No major changes in land management
  • Increased food security
ຈຸດອ່ອນ / ຂໍ້ເສຍ / ຄວາມສ່ຽງ: ທັດສະນະມູມມອງ ຂອງຜູ້ນໍາໃຊ້ທີ່ດິນວິທີການແກ້ໄຂແນວໃດ
ຈຸດອ່ອນ / ຂໍ້ເສຍ / ຄວາມສ່ຽງ: ທັດສະນະມຸມມອງ ຂອງຜູ້ປ້ອນຂໍ້ມູນເອງວິທີການແກ້ໄຂແນວໃດ
  • The adoption of Kounouz by more farmers Installing more pilot/demonstration field so farmers can experience the benefits firsthand, together with adequate training and coaching.

ເອກກະສານອ້າງອີງ

ການລວບລວມ
  • Joren Verbist
Editors
ການທົບທວນຄືນ
  • William Critchley
  • Rima Mekdaschi Studer
ວັນທີຂອງການປະຕິບັດ: April 30, 2023
ປັບປຸງລ່າສຸດ: Oct. 23, 2023
ບຸກຄົນທີ່ສໍາຄັນ
ການບັນຍາຍລາຍລະອຽດ ໃນຖານຂໍ້ມູນ ຂອງ WOCAT
ຂໍ້ມູນການເຊື່ອມໂຍງຂໍ້ມູນການຄຸ້ມຄອງການນໍາໃຊ້ດິນແບບຍືນຍົງ
ເອກກະສານ ແມ່ນໄດ້ອໍານວຍຄວາມສະດວກໂດຍ
ສະຖາບັນ ​ໂຄງ​ການ
ເຊື່ອມໂຍງກັບ ຂໍ້ມູນຕ່າງໆ ທີ່ກ່ຽວຂ້ອງທີ່ມີ
  • Boubaker Dhehibi, Mohamed Zied Dhraief, Udo Rudiger, Aymen Frija, Jutta Werner, Liza Straussberger, Barbara Rischkowsky. (13/4/2022). Impact of improved agricultural extension approaches on technology adoption: Evidence from a randomised controlled trial in rural Tunisia. Experimental Agriculture, 58, pp. 1-16.: https://hdl.handle.net/20.500.11766/67344
  • Udo Rudiger. (22/4/2020). Mind the Gap: Improving Dissemination Strategies to Increase Technology Adoption by Smallholders_Final Technical Report.: https://hdl.handle.net/20.500.11766/11120
This work is licensed under Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareaAlike 4.0 International